All julmat är oerhört frestande. Det har blivit säkert en veckas "hets" bestående av bullar, knäck, choklad och annat sött. Kan inte väga någonting när mormor är här så jag har ätit över 2000 kcal varje dag. Tänker minsta till åtminstone 1500 och med lite tur vill jag äta 1200 kcal per dag. Det klarar jag mig faktiskt på.

Vill inte äta mer än nödvändigt, och oftast vill jag inte äta mindre (jag hatar både mättnad och hunger).

Men jag fortsätter att äta över 2000 kcal varje dag och jag blir bara fetare och fetare.

Hoppas på att hitta soppa någonstans på stan idag. Vill helst ta en kaffe, men det är nog för lite till lunch.

Det är så mycket folk på stan nu för tiden när det är mellandagsrea och jag har ångest utomhus 100% av tiden.

Kom ihåg att andas med magen, folks. Ingen tänker på en så mycket som man tror.

Inte för att det hjälper.

Jag vill verkligen inte gå ut idag. Ugh.

Jag bara äter och äter och äter och äter. Det är helt sjukt. Vill nästan sy igen munnen.

Inte nog med det så tränar jag inte längre. Åh, jag är så fet. Tro nu inte att det sitter någon spinkig tjej i förnekelse bakom skärmen för jag är över undervikt.

Vet att man ska äta var tjedje - fjärde timme, och det gör jag, men jag "hetsåt" säkert 800 kalorier till frukost.

Mannagrynsgröt med vaniljsojamjölk, en banan, några hallon, en stor sked jordnötssmör och ett kanelknäckebröd med sirap på och choklad(!!!). Till frukost klockan åtta på morgonen! Jag känner mig vidrig.

Jag vet inte hur jag ska fortsätta idag. Rädd för att vara hungrig, rädd för att vara mätt. Vill inte att mamma ska börja oroa sig. Men jag står inte ut med mig själv. Tänker försöka äta så lite som möjligt nu. Regelbundet såklart - för att hålla igång min matsmältning - men inte direkt stora portioner. Fralla och kaffe på stan, någonting litet när jag kommer hem (som ägg och fullkornsmacka) och försöka fylla upp middagstallriken med grönsaker. Kommer säkert inte hålla eftersom att en kompis ska sova över. Fruktar att det lär bli en del onyttigt. Men om jag äter för lite kommer hon försöka tvångsmata mig. Jag är rörd över att hon bryr sig, men ibland vill man vara ensam med sin ätstörning. Och det har bara fört med sig trubbel. Kan inte väga min mat när hon är här så det är jag också nervös för.

Idag var det vägning och jag hade gått upp över ett kilo på två veckor. Jag känner mig så väldigt besviken.

Visst, jag åt frukost och drack te innan jag åkte dit men ändå. Har säkert gått upp ett kilo i alla fall.

Skiter uppriktigt sagt i om min mens någonsin kommer tillbaka. Jag är så ledsen just nu.

Jag är alltför många kilon över undervikt.
Mina antidepressiva funkar tror jag. Står ut med en del biverkningar just nu som jag skrev in i förra inlägget. Tror att sömnsvårigheterna beror på det mina antidepressiva.

En sak som har blivit bättre är att jag inte brukar gråta. Det är faktiskt svårt att gråta nu. Jag känner mig inte glad, men inte ledsen heller. Det är jättekonstigt. Jag saknar faktiskt att gråta. Då kunde man gråta ut. Men nu... ja, vad gör man nu? Kan jag ens gråta längre? Känner mig alldeles tom.

Hur ska jag göra med maten nu när jag gått upp i vikt? Tänkte äta bakpotatis med currysås men nu blir det nog bara en macka med ett ägg eller något. När jag kom hem tröståt jag två hembakta bullar som jag bakade igår. Helt. jäkla. dum. i. huvudet. Som om det skulle hjälpa mot viktuppgång? Haha.

Men jag måste äta åtminstone två mål till idag. Kommer nog inte klara av några stora portioner, men jag ska försöka att få i mig någonting i alla fall.

Jag är tillbaka från Apoteket och har både hämtat ut anti depp och lite svagare sömnpiller.

Det är allergimedicin men gör en tydligen dåsig och trött.

Jag berättade för min doktor att jag inte kunnat sova normalt på år. Fast den här veckan har varit extrem eftersom att jag sover högst fem timmar i rad. Och det vill inte säga i sträck. Jag vaknar upp hela tiden och somnar bara om ibland.

Maten går ganska så bra. Jag försöker desperat räkna kalorier men det går inte så bra. Jag måste börja planera min mat dagen innan som förut igen så att jag inte får världens ångest.
Tog en liten tomtelatte idag (!!!) och den var väl god. Lite överskattad dock. Tänkte för mycket på kalorier och annat för att riktigt njuta av den tyvärr.

Har ätit så mycket idag, herregud. Sover så lite att jag äter hela tiden! På natten till och med. Får sån ångest av nattmat. Känner mig 10 kilo tyngre just nu.

Slängde lite av min havregrynsgröt p.g.a att jag ätit på natten (2 dl blåbärssoppa och en banan men ändå). Hade ju en del till havregrynsgröten som jag dock åt upp. Mina föräldrar äter inte så mycket frukost vilket gör mig frustrerad. Känner mig girig och fet när jag är den enda som sitter och äter grötskålar för 500-600 kcal. Usch.

Nu ska jag hämta min bakpotatis ur ugnen som jag ska äta till hemlagad, god currysås (för recept klicka här), morot, broccoli och ärter.

Har inte updaterat på ett bra tag nu, men det är bara på grund av mina urusla vanor att ena natten sova och ena natten vara uppe hela natten. Ryckte till flera gånger när jag träffade en kompis igår. Men hur trött jag än var så blev jag nervös när det var dags för mellis. Och det var jobbigt att säga "jag tror att det är dags för mellis" som om jag var en av dem människorna som behövde mat. Som alla andra människor, alltså. Bara av dem orden kände jag mig 40 kg tyngre. Sen fick jag en stor skål så jag kanske hällde upp 2-3 dl (hade inga mått så jag blev nervös för det också) och sen erbjöd hon mig müsli. Jag sa ja (!!!). Som om det inte var jobbigt nog att det var 90 kcal/deciliter. Så jag hällde på ett tunnt lager. Blev knappt någon müsli men ändå. Och en halv banan också. Som om det inte var en utmaning svår nog så fick jag världens största sked. Äter allt man kan äta med sked med en tesked (förutom soppa) så jag blev ännu räddare för att se girig ut med min stora sked. Fick trösta mig med att hon ätit pizza.

Ännu en bild på mig i juni